Åter tillgång till nätet

Resan hit flöt verkligen på den här gången som denna gång gick från Lisabon. Visserligen fick man gå upp 4 på morgon för att hinna med tåget från Tomar, men vad gör det när något roligt väntar. Planet gick som det skulle, väskan dök upp bland de första när bagaget skulle hämtas. Sen blev det lite krångligt att hitta var 17 man skulle köpa tågbiljetter någonstans. Hade fått ett tips att man kunde köpa online, det skulle bli billigare men då fanns inga biljettuthämtningsautomater (oj det blev ett långt ord) på Heathrow så det var bara att glömma.
Först blev det bussbiljett till Woking och hade så´n tur så jag hann precis med bussen. I Woking fick jag köpa tågbiljetten till Honiton och där behövde jag bara vänta 20 minuter. Det var tur att det inte funkade att köpa biljetterna på nätet, där skulle de kostat över 160£, istället betalade jag "bara" 68£ tur och retur. I Honiton blev det lite väntan på bussen, som tur var så är det inte så kallt som alla sagt att det skulle vara för stationen stängde 5 minuter efter att jag fått mina biljetter så det blev en väntan i det fria. Tur igen!
Framme i Sidmouth blev jag hjärtligt mottagen på "mitt" B&B och fick med en stor låda med åsnetäcken upp på rummet.

Fina åsnetäcken

Förra gången fick jag ett dubbelrum av misstag (behövde bara betala för enkelrum) och denna gång fick jag samma rum till enkelrumspris. Dom är för gulliga. Dom har hjälpt till så mycket och jag ville ge något till dom så de fick en presentpåse med lite olika getmjölkstvålar vilket uppskattades väldigt.

Enda abret just nu är att det är knepigt att få till internet. Resedatorn har plötsligt börjat vägra komma ut på nätet trots att den hittar wifi:n och kopplar upp. Det skumma är att när jag tog datorn till vår datakille i Tomar funkade det klockrent men inte när jag försöker, varken hemma eller här. Skumt skumt. Förra gången när jag var här fick jag köpa en dongel för mobilt bredband, kruxet nu är att det går inte att fylla på över nätet och ingen tycks veta hur man fyller på genom köp i butik. Var och pratade med butiken jag köpte dongeln i och i morgon ska jag dit med både dongel och dator och förhoppningsvis kan dom hjälpa mig.
I närheten finns en pub där man kan äta förutom att dricka öl och där har dom ett fritt öppet nätverk jag kan komma åt med läsplattan (ingen höjdare att skriva långa texter på) men inte med datorn. Eftersom nätverket är öppet är det lite läskigt så där blir det bara en snabb koll på mejlen, man vill ju inte bli kapad precis.

Efter en stadig frukost på Tisdagmorgon bar det av till cykeluthyraren där jag fick min cykel för vidare färd uppför alla backar till The Donkey Sanctuary. Benen var gelé och andningen klart ansträngd när jag väl kom fram, trots att jag lett cykeln uppför de värsta backarna.

Ben demonstrerar att man måste lära i små steg med hjälp av jonglering

Vi är ett ganska internationellt gäng denna gång. Några holländare som har åsnor från den holländska avdelningen av Donkey Sanctuary, en kille från Kroatien som mjölkar sina åsnor och gör bl.a tvål www.magare.hr (google translate, det står getmjölk ibland men det är en galen översättning-det ska vara åsnemjölk), en kille från Slovenien som funderar på att börja mjölka och så förstås en massa engelsmän.
Killen som leder kursen, Ben, är chef på det här hägnet och tränar åsnorna och han är även instuktör för horsemanship www.hartshorsemanship.com. Han är helt otrolig som föreläsare och vi har lärt oss mycket om hur åsnor funkar och säkert ännu mer om hur vi människor funkar. Det känns som en kurs alla människor borde gå, inte bara åsnegalningar.

Vi ska ju lära oss en massa om beteenden och Ben sa att han kommer lära oss hur mulor tränas för dom är ett slags mellanting, kan man träna en mula kan man träna både häst och åsna (eftersom dom har lite av varje i sig) men har man bara lärt sig träna en åsna kan man bara träna åsnor och samma sak var det om man bara lärt sig träna en häst kan man bara träna en häst.
Det finns ett talesätt att en häst säger man till vad den ska göra, en åsna frågar man och en mula förhandlar man med.

Här visar Ben hur man ber en åsna att gå över olika grejer

Hela kvällen igår satt jag och försökte aktivera påfyllningen jag köpt till internet utan att det funkade hur jag än gjorde. I morse gick jag ner till affären där jag köpt det och efter att han också misslyckats ringde han Vodafone och fick till svar att det var aktiverat men att man måste förvandla allt till att fungera med en dongel via deras hemsida "någonstans". Bra svar va? Nu ikväll när jag satte mig för att börja leta på hemsidan deras så funkade allt. Antagligen gjorde vodafone-människan något trots allt utan att tala om det. Men nu är jag ute i cyberrymden i alla fall.

I går lämnade jag tillbaka cykeln då det visade sig att holländarna bor här i Sidmouth så jag får lift med dom. Skönt att slippa uppförsbackarna.
Nu ska jag inte plåga er med mer text, här kommer lite bilder istället. Jag har filmat en del men datorn orkar inte ens spela upp filmerna, ännu mindre konvertera dom till Youtube-format. Det får bli senare det.

Här ska en blunda och låta sig ledas över olika hinder och banor, det ska symbolisera förhållandet mellan åsna - människa där åsnan inte har en aning vad sjutton den tvåbenta varelsen vill. Ett jättebra sätt att få en förståelse.