Vidlyftiga Rufus


Lilla Rufus har varit på äventyr idag. Inte bara en gång utan två, den rackarn. Vi har ju satt upp elstängsel för Triggo och på dagtid har han tillgång till hela tomten alltså står grinden till hagen öppen. Det har inte varit några problem förrän idag. Rufus kommer under tråden och kan ströva omkring på granntomten men han har alltid gått tillbaka hem. Men inte idag. När jag var på väg till Cedar Centre ringde telefon. Det var Mandy som talade om att Rufus kommit och hälsat på. Hasse fick åka och hämta honom och allt var frid och fröjd. Ett tag. Frampå eftermiddagen fick jag ett nytt meddelande. Rufus hade gått hem till dom igen! Han passade på när Hasse tog en siesta, han tyckte väl att det blev tråkigt så han tog sig en till promenad. Denna gång hade han en himla tur. Deras grannes hundar var ute och det var med nöd och näppe Mandy och John upptäckte Rufus och kunde släppa in honom på sin gård. Hade det dröjt någon minut till hade han antagligen varit ihjälbiten.
Medicinen för att boosta Rufus immunsystem tycks göra verkan, lite väl mycket kanske.
Så nu står förstärkning av elstängslet på schemat, det blir en tråd till i lagom höjd för en vidlyftig hund för vi vill ju låta Triggo få sällskap om dagarna och grinden måste stå öppen då. Ja se de hundarna de hundarna.

Som sagt, jag var på Cedar Centre och volonterade idag. Fick den tragiska nyheten att åsnan som inte mådde så bra och som de bestämt skulle få somna in dog av sig själv i Lördags. Samtidigt som det är tragiskt var det en lisa för henne för hon hade så ont.

Lilla Dolly som numer är en ängel.

Jag hade med en saltsten till åsnorna och en av dom var i närheten så jag presenterade den för henne. Först luktade hon lite men var helt ointresserad tills jag blötte den och då fick hon smak på den och festade hej vilt, det var något som saknats.

Mums

Eftersmaken lyfter på läppen

På vägen hem svängde jag förbi Brigitte och där började jag nysa som en galning. Tillfälligt hoppades och trodde jag men nu ikväll rinner både näsa och ögon så undrar just om det är en förkylning. Bara för att jag sa att jag inte varit förkyld en enda gång sen vi kom hit. I Sverige var man förkyld minst en gång per år, ofta två gånger. Så typiskt, bara för att man sa så. Hoppas att det gett sig till i morgon och att det trots allt är tillfälligt, ingen höjdare att bli förkyld i denna värme, det brukar bli så svårt att bli av med den då.

Skriv gärna en kommentar, det är alltid roligt att få


Kommentarer

Leena sa…
Men nu har ju Rufus blivit kompis med Mandy och John och tycker han ska hälsa på. Era svansbarn är mycket personliga och har klart egna viljor och idéer om vad man ska göra :)

Underbart att Rufus verkar må bättre!

Elände för dig att vara förkyld i värmen Annelie, krya på dig!
Hej Leena, nog har dom personligheter alltid, ibland lite väl mycket. Men å andra sidan är det det som gör dom så härliga <3
/Annelie

Populära inlägg i den här bloggen

Gäster upplever genuint lantliv

Vilket mörker

Finbesök idag