Smarrigt värre


Hej igen alla som läser bloggen, det är jag Hasse som skriver,

Min mulher (hustru) har tvingat mig till det nu igen, att skriva alltså, (det är hennes blogg, men hon ska ha mig till att skriva ibland), men det är ändå ganska kul. (Annelies anmärkning: Han överdriver)

Jo, jag kan väl inte säga att dan har varit så där jätte spännande men lite trevligt har det väl varit, nu på morgonen så slöade vi en stund men sen ville min fru att vi skulle åka till stan och skaffa ben från slaktaren till hundarna, vilket resulterade i att vi kände oss tvingade till (för första gången) att köpa ett par biffar av honom. Sablar vad goda dom var. Jag har ju ingen riktig grill ännu (det kommer) men jag har en gammal grillpanna så jag putsade biffarna som var mer som entrecote. Det blev väldigt gott ihop med råstekt potatis och med en riktigt god rödvinsås och eftersom vi hade en pava Pommac kvar sen nyårsafton så blev det här nog den smarrigaste käket på hela veckan,
Nu glömde jag visst bort mig lite, jag startade med slaktaren, och jo visst han hade jätte fina ben till hundarna så det var inte bara vi som fick fest utan det har varit en väldigt gnagande här, dom har tuggat så dom har blivit trötta och nu ligger dom som döda medan jag skriver det här.

Otto var rädd att vi skulle ta godsaken så han höll sig långt bort

Dom stora härdade hundarna vill lägga sina godsaker på mattorna...

...det går väl an på dörrmattorna

Annars var det lugnt ända till min mulher tvingade (Annelies anmärkning: han överdriver igen!) mig till att börja skrapa väggar i botten våningen igen. Sist jag gjorde det sa jag absolut inte på en månad, (det är ett j-a jobb) men nu hade hon räknat ut att det hade gått en månad så vad göra, det var bara att starta, och nu har jag bara en och en halv vägg kvar, sen är det hennes jobb att måla (efter att jag har spacklat igen alla sprickor) Janne i Alentejo var det du som sa att våra hustrur inte förstår vilket arbete vi homens lägger ner för att dom ska kunna ha ett bra liv?
Vi ses snart igen, här lyser solen och gör livet ganska svettigt, Hasse vid knapparna.

I arbetstagen för att ändra färg från den hemska gröna till något bättre

Skriv gärna en kommentar, det är alltid roligt att få.

Kommentarer

Ja men nu är det ju ett helt nytt år! Då spritter man ju av arbetslust, eller hur? ;-)

Din beskrivning av biffarna fick snålvattnet att rinna till så jag måste sitta och svälja oupphörligt!
;-)
Så gott det lät med biffarna. Ni börjar året med att jobba på huset....vi börjar med att åka på vår "långsemester", jobbar på huset får vi göra till sommaren (då andra har semester) :) Visst är det ändå skönt att ha lite och göra, att bara njuta av livet är inte bra för kroppen (den blir liksom större på något konstigt vis).
Ha det gott
Kram.
Märit - Hej Märit, Nytt år nya utmaningar, Jo kanske det men arbetslust ja det börjar faktiskt komma lite sakta i alla fall, och det är ju nödvändigt att ví blir klara med bottenvåningen så snart som möjligt.
Och biffarna var faktiskt goda, det är säkert och slaktaren skar ut dom på plats, rent otroligt möra, och God Pommac är alltid Gott.
Hälsar Hasse.

Maggan o Ingemar - Hej på er, vi har det faktiskt lättare att arbeta på vintern tycker vi för på sommaren är det nästan lite väl varmt här för arbete, och som du säger man kan inte bara förlusta sig med mat , man behöver göra av med lite av det goda också.
Hälsar Hasse.

Populära inlägg i den här bloggen

Gäster upplever genuint lantliv

Vilket mörker

Finbesök idag