Sista dörren och skollunch

Idag fick vi nya dörr på nedervåningen. Det blev så fint så fint och nu är alla dörrar enhetliga. Snabbt gick det, det tog inte mer än 1 timme för Lois att byta, fördelen med stenhus och aluminiumdörr som är måttanpassad. Nu återstår bara räkningen för hela härligheten, vilken inte är fullt så rolig.

Före

Och efter

Trappen på utsidan har också fått en utsmyckning på översta och nedersta trappsteget i form av en slags reflexerande tejp, tyvärr fanns det bara grönt så det fick det bli. Och nu har jag räknat trappstegen och det blev 16 stycken, inte fel att veta när man får gå ut med Otto mitt i natten sömndrucken och eländig.

Inte så snyggt kanske men man ser slutet i alla fall

Som vanligt på en Tisdag var vi så i skolan, denna dag var lite annorlunda än vanligt. Varannan Tisdag anordnar vår lärare en lunch där vi får träffa och äta tillsammans med hans elever som lär sig engelska. Varannan gång ska vi öva portugisiska och varannan gång ska hans elever öva på engelska vilket skedde idag. Dagen till ära hade det dukats ett långbord med rutig duk och gjort en fin salladsbuffé. Det var väldigt trevligt. Grabben som satt mitt emot oss var så söt. Han var så blyg att tala engelska så han satt och kröp ner i sin tröja hela tiden när han skulle prata men till slut sa han i alla fall några meningar så han fick öva lite ändå till slut. Bredvid honom satt en tjej som bott en tid i USA, hon hjälpte grabben att översätta och pratade i stort sett obehindrat.

Våra bordsgrannar, grabben var så blyg så blyg

Vi samåker med Mandy till skolan, Tisdagar kör vi och Onsdagar kör hon. När vi släppte av henne i Carril där hon bor passade vi på att ta en fika ihop på cafét i byn där vi prövade lite av vår s.k portugisiska vilket inte gick så lysande. Men vi prövar i alla fall och en vacker dag kanske det funkar. 

Skriv gärna en kommentar, det är alltid roligt att få.