Hundhägnet


Idag var vi till hägnet, vilket alltid är en hjärtslitande historia. Det bor mellan 160-180 hundar här, varav de flesta varit här i flera år då det är svårt att finna nya familjer till dom. Hägnet drivs helt ideellt med hjälp av medlemsavgifter och gåvor. Donna Fatima som förestår det hela åker på en del helger till de stora köpcentran där de vädjar till folk att skänka mat, maten de lyckades få i hop denna helg räcker inte till mer än någon vecka, och den lilla säck vi hade med idag räcker inte långt men det är i alla fall något.



Donna Fatima och en volontär

Vi har nu blivit medlemmar och jag ska vara volontär. Vad jag ska göra vet jag inte riktigt men dom blev glada över att jag kan ge hundarna sprutor, ingen av de andra tycks göra det så det blir väl en uppgift.
Det är många tragiska levnadsöden. Dom berättade om en tik som hittats fastbunden vid tågspåret för att bli överkörd. Kraken hade dessutom 7 valpar i magen. Några var inlämnade tillfälligt och skulle hämtas efter en viss tid, sorgligt nog har den vissa tiden inte infunnit sig och de är numer bofasta där. De flesta hundarna har ingen historia då de tagits om hand ute på gatan.
Medan vi var där kom en man och lämnade 5 valpar, 5 nya munnar att mätta och att försöka adoptera bort, förhoppningsvis går det för valpar är lättare att hitta hem till än fullvuxna. Bara dom inte kommer till baka då de vuxit till sig och inte är så valpsöta längre.


Några av valparna som kom idag

Denna såg inte helt frisk ut, men de andra var runda och fina

Jag tog några bilder som det är tänkt att Portugal Friends ska lägga upp på FaceBook för att försöka hitta adoptörer. Ena kraken var inte van att vara utanför sin kennel och var mer eller mindre panikslagen och ville tillbaka in så det blev väl inte den bästa bilden.

Kraken som ville tillbaka in i kenneln
En herre som söker hem, han har bott hos någon för han är rumsren och enormt trevlig, men blivit utslängd

Besöket sög musten ur oss, även om vi borde ha vanan inne efter engagemanget med rumänska gathundar, så det blev inte så mycket mer idag mer än att tömma lastbilen på det sista och städa ur den plus fotning av den. Raol ska hjälpa oss sälja den på typ Blocket, enligt honom ska det inte vara några problem med att sälja den svenskregad och då kommer den antagligen exporteras till Afrika eller något. För att försöka registrera den här tänker vi inte ge oss på, det lär vara ännu knöligare än de andra mindre fordonen. I morgon ska vi till registreringskontoret med ytterligare papper på CV2:an vilken har blivit rena följetongen.

Någon hugad spekulant?


Kommentarer

Gillar ert engagemang för de hemlösa och omhändertagna hundarna.
Är säker på att era matgåvor kommer till stor nytta.

Vi har själva blivit ständigmedlemmar på Djurhemmet, som har en del av djuren här i vår by.
I morgon Lördag ska jag dit och se om jag kan göra någon nytta. En tjej som kan engelska lovade möta upp så där första gången. Hoppas bara hon inte är mañana och dyker upp, portugisiskan är ju obefintlig och då är det inte lätt att luska ut vad man kan göra.
/Annelie

Populära inlägg i den här bloggen

Gäster upplever genuint lantliv

Vilket mörker

Finbesök idag