Hundar för hela slanten


Idag kom jag äntligen iväg till hägnet här i Tomar. Iris och Raol följde med för att tolka vilket inte behövdes då grabben, Ricardo var där och han kan engelska. Med földe 80 kg hundmat, en droppe i havet som bara räcker två dagar, men det är ändå bättre än ingenting eller det bröd de annars skulle fått.



Vi pratade med Donna Fatima som hon kallas om en hemsida och hon ska skicka mig lite uppgifter så det finns något att arbeta med. Dom har visserligen en hemsida men den är svårhittad och inte något vidare.
Hon fick tips om Worldvets, en organisation som åker världen runt och steriliserar gratis. Hoppas hägnet här blir antaget för det behövs verkligen och hundarna skulle bli lättare att adoptera bort.

Det är så många tragiska öden som trängs där. Det hade kommit några nya hundar, hämtade från det kommunala hägnet som skulle avlivas där. Jag stod och hälsade på en av dom, han ville ha så mycket värme och kärlek att han desperat började klättra på stängslet. Det var så tragiskt så det går inte att beskriva, tårarna gick inte att hejda.


Marfi som denna heter hade halsbandet växt in i nacken på.Han räddades i smyg en mörk natt.

Marfi i helbild, mager och eländig

Joaõ, blev slagen av sin ägare med en vattenslang. Fatima blev utskälld när hon räddade honom undan slagen

Sebastiaõ stod bunden 11 dagar utan mat och vatten innan Fatima kom till hans räddning.

Jipe blev övergiven på en strand där han stod utan mat och vatten. Ägarna var kända men brydde sig inte trots påringnar

Jag var in till en del av kennlarna och blev fullkomligen överöst av pussar och kärvänliga hundar. Dom var så ivriga att jag blev totalt inpissad i deras revir, det gick så snabbt alltihop, hann inte reagera förrän byxa och skor var blöta. Men det är smällar man får ta .-) Tur att det finns tvättmaskin!

Jag ska vara där på fredagar och volontera, hjälpa till att ge sprutor, ingen där klarar av det, ta hand om sår och medicinering, hjälpa till med utfodring och vara en kelande och kramande resurs för hundarna.

Här sitter Carmen och bereder bröd till hundarna

Hägnet ligger bredvid ett zigenarläger och även deras hundar får del av omvårdnanden.

Under tiden var Hasse hemma och skrapade väggar i nedre köket. Ett tufft och nödvändigt ont om man vill ha något så när släta väggar. Kuporna över spisen och eldstaden har han t.o.m. varit så flitig att han gått över med slipmaskin vilket gör att det blir lättstädat. Som det varit hit in tills har det varit omöjligt att torka av dom, fulla med fett och smuts som de varit.
Onödigt tycker folk här, det är ju bara att måla om när det blivit skitigt. Nä fy för att leva så, föredrar att använda min högt värderade microtrasa ofta. Inte för att man är pedantisk precis, stökigt kan det vara i mellan åt men inte skitigt.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gäster upplever genuint lantliv

Vilket mörker

Finbesök idag