Första regnet

Igår kväll och i natt regnade det, men inte mycket tråkigt nog, det var som ett stilla sommarregn. Det skulle behövas en riktig rotblöta för att få ner de eländiga stolparna.

Hantverkarna kom i morse med ett stort lass sand, cement, blandare och bilmaskin. När dom började bila lät det som sjutton i hela kåken. Man vågade knappt vara i nedre köket för det lät som om hela golvet/taket skulle rasa in. Och grabben som bilade hade inga hörselskydd, han lär nog lida av tinitus och dålig hörsel. Nu har dom putsat upp golvet så det är slätt och fint. Men fy vilket jobb, dom kånkade all cement i två små hinkar uppför yttertrappan, undrar om bäraren har träningsvärk i morgon. Och i morgon blir det klinker.

Äntligen försvinner det otroligt fula golvet.

Vi tog med oss hundarna och for till Abrantes på shopingtur medan dom höll på som värst. Med tanke på att hundar hör sju gånger bättre än oss måste det ha varit heljobbigt för dom. Även om vi inte kunde stanna på någon trevlig plats och gå en promenad med dom på grund av Stigge så blev det i alla fall ett litet äventyr för.

Stigge får ju vara nere på glasverandan om dagarna vilket han tycks gilla ordentligt. Han hoppar runt i buren och kvittrar till Loffes stora frustration. Loffe skulle äta upp Stigge direkt om han fick en chans så vi har hängt buren i taket. Och Loffe hoppar och hoppar för att komma åt den, och högt hoppar han. Han som inte ens kan hoppa upp i soffan själv utan behöver hjälp!
Vi försöker få honom att vänja sig och acceptera Stigge som familjemedlem men han blir totalt döv för omvärlden och har bara ett läge – fånga bytet! Men så är han en Jack Russel också. Det är väl bara att fortsätta träna/vänja honom, någon gång borde han ge upp hoppas jag.


Råkade vrida kameran så det blir till att vrida på huvudet istället

Stigge på sin nya fina pinne