Städdag


Idag hade vi tänkt ha en riktig turistdag, men säg de planer som håller. En liten avstickare blev det i alla fall till en utkiksplats där världens längsta kyrktrapp finns. Tror vi i alla fall. Trappen var byggd i etapper och gick nerifrån stan ända upp till toppen som låg högt. Där fanns en kyrka från 1300-talet som var helt fantastisk.

I 1300-tals kyrkan

Kyrktrappen, ingen trapp vi tänker ge oss på

Det var enda turistgrejen som blev av. Vi bestämde oss för att åka till huset och skura istället. Inte så kul när man kommer med flyttlasset och det är hur skitigt som helst. Tror inte dom uppfunnit flyttstädning här nere. Alla hus vi tittat på har varit så skitiga så.
Det blev en tur till stormarknaden och införskaffande av allehanda städredskap och rengöringsmedel. Väl där skurade vi som tokar.
Det traditionella köket i Portugal har öppen spis, den har antagligen rykt och sotat in under många år i hela undervåningen. Skurvattnet blev alldeles svart och fick bytas hur många gånger som helst. Även om det blir dammigt och en del spindelväv tills vi kommer ner igen så är det åtminstone rent i grunden. Och vi kan se ut genom fönstren nu. 

Köket med en öppna spisen. Mysigt men opraktiskt. Det får bli en insats så småningom.

Den inglasade delen av verandan fick sig en rejäl sopning också. Tonvis med spindelväv och spindlar som skrämdes på flykt då sopningen satte i gång. Man får inte vara rädd för spindlar under ett sådant jobb, men erkännas ska att det kröp i kroppen när dom började röra sig. De största rackarna hade en förmåga att springa mot en då de stördes. Kanske dom ville hämnas....

Spindelvävsrensad veranda

Nedervåningen klar, imorgon tar vi i tu med övervåningen som inte är fullt så jäklig.

Nedre sovrummet med ännu blött golv

Vardagsrum eller vad det nu blir med huvudingång

 Mäklaren kom med en lokal hantverkare som ska se över alla gasledningar och kolla upp elen tills vi kommer ner nästa gång. Belysningen beter sig lite lustigt så det känns tryggare om dom sakerna blir genomgågna.

Framsidan av huset.
Lägg märke till vår nya fina brevlåda på grinden. Den gamla var yttepytteliten och brevbäraren hade nog ett himla jobb med att pilla in de brev som kommit, det var ett stort hål i botten på den och den var löst trädd på en pinne. 






Våra värdar John och Carolyn och så goa Jack förstås.

Jack var en gång en vanvårdad hund som fick ett nytt hem hos våra värdar. Jättetrevlig vovve som älskar att få massage




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gäster upplever genuint lantliv

Vilket mörker

Finbesök idag